Sitter på ett fik igen och läser bloggar och läser bra facebooklänkar och stalkar de finaste bilderna, som en liten ensam-paus efter helgen som har varit topp på faktiskt alla sätt. Jag har himla fina roomies, och har lyckats träffa himla fina människor som man kan äta frukost med medan det blir den mildaste november jag kan tänka mig. Allredan en vecka in.

Och jag får saker gjort jag skulle förtränga hemma. Och jag känner inte tidigare höstars längtan eller trötthet eller smygande panik. Okej lite trötthet kanske, men det är bara sömnbrist.

Snart är det långhelg igen, men den här gången verkar folk stanna hemma. Så det blir fest med svensk vän och polska bekanta och kanske norska studenter om man har tur. Den här stan är vild på ett bra sätt, sådär lagom dekadent fastän vardagen rullar på med salamimackor och hundra tusen koppar te.

Får lite svindel över hur lätt det är att må bra.

Blir rädd att a) åka hem b) inte åka hem c) åka hem och inte komma tillbaka hit d) åka tillbaka hit och att det inte är the same. Men det är kanske lite tidigt att tänka i de banorna ännu.

Kanske ska göra det där gamla uttjatade och seize the day. Idag igen.